Snart juli!

Oj, tiden går och nu är det inte längre försommar utan högsommar. Jösses!

Tupparna visste inte hur gräsklipparen fungerade, annars hade de kanske hjälpt mig…  Grannen undrade om jag ”tänkte ta hö” men erbjöd sig så vänligt att klippa med sin åkgräsklippare men jag avböjde, för jag tycker att det är så vackert med det vajande gräset och alla kryp. Visserligen har jag en Anka och det här borde vara Ankeborg, men jag blir så less på alla trädgårdar som skalas av som kokta ägg och ser likadana ut överallt.

Nä, fortfarande är det  här Schnauzerstugan och då måste den få vara lite otrimmad som Embla själv. Jag brukar klippa tidigare men just nu går det inte. Och då går det inte, basta! Har börjat att tappa balansen och har svårt med höjdskillnader och då får jag undvika Roslagens pärlor- de härliga klipporna – för jag snubblar och ramlar hela tiden.  Knäppt, jag vet. Men blåmärkena är det nya högsta modet… får kanske starta en modeblogg! 😀

Det har blivit lite svalare väder, tack, tack. Snart blir det nog bättre och här i Stugan brukar allt reparera sig själv. Det ser vi fram emot.

Det viktigaste  är ”djurerna” och de får sitt varenda dag. Ankan har ”valpar” och får släpas ut medan Kalles fot alltmer liknar en frisk en. Glädje. Sen blir det bra med allt.

 

Annonser

21 comments on “Snart juli!

  1. Du borde skaffa dig ett par getter, dom klipper så fint ochlukar på en och samma gång 🙂 Trevliga är dom oxå!
    Det var ju snällt av grannen att erbjuda sig och inte bara komma med pikar👍

    • Kul att du skriver det, getter har alltid varit favoritdjur. En par några km bort har men jag tycker att de bor bättre med ordentligt med mark för bete och sly. Det skulle bli lite mycket jobb, tyvärr.
      Han är snäll, grannen, men de kommer inte vilja hyra ut mark, det vet jag sen tidigare.

  2. Hm. Det där låter ju inte alldeles riktigt bra. Har du kollat synen, Hillevi? Kan ju vara så ”enkelt”??
    Gräset behöver ingen bry sej om, men förslaget här ovan, om getter, var ju riktigt bra! De behöver ju stängslas in å det allra värsta men det kan det vara värt att slippa klippa?!

    I Mellansjö bor det numera två hästar på heltid och de ska få äta gräs på en ”lägda” som stått oanvänd i många år nu. Jag glädjer mej åt att marken kommer till nytta och att hästarna får äta gräs. Man har (hittills) gjort två fina hagar med ordentligt, fint elstängsel omkring. Ska säkert flytta dem med tiden, allt eftersom de äter… hästarna. Jättebra!

    • Det är nog något annat men ”skit samma”. Det blir nog bra ändå.

      Ja, getter är ett bra förslag men det går inte, tyvärr. Sönderpratad skulle jag bli också. 😀
      Härligt att lägdorna kommer till användning och marken växer inte igen. Blir också fina springmarker för Tosca när hästarna stallats in.

    • Mycket vackrare om än inte just på hönsbilden, där det springs mycket. Där måste jag klippa. De större ”öar” jag sparat sedan några år får allt mer ängskaraktär och är mycket artrika, intressanta att följa…

  3. Lugn! Gräset torkar – vissnar bort – till hösten. Ingen ko på isen alltså 😉

    Men du, jag håller med vår vän Cornelia. Låter inte riktigt bra… Du måste ju tänka på ”djurerna” – hålla dig i trim och med hela ben!

    • Lite måste jag ändå klippa, gångstigar om inte annat…:D

      Djurerna tänker jag mest på men att lägga in sig på verkstan känns… okul.

  4. Okul eller inte, du måste ju kolla varför du tappar balansen. Eller är det något du redan känner till? Det låter inte bra iaf.
    Klippa eller inte klippa, det är väl upp till den som har gräset. Men några små ”sommarkaniner” kanske skulle vara till nytta.
    Juste iaf av grannen att erbjuda sig.
    Stackars Ankan, det är jobbigt att behöva lämna bingen när man har valpar.
    Själv går jag och väntar på att Pew ska börja löpa nån gång, hade trott på månadsskiftet maj juni, men det ser ut att dröja.
    Har du en egen Krå-Ka i trädgården också?

    • Jag har alltid haft svårt för värme och i kombination med torka och blåst blir det ”olidligt”. Mest är det det (väldigt) höga blodtrycket som spökar då och jag här till dem som inte svarar på medicin. Bra kost och motion hjälper men i värme är varken det ena eller andra det lättaste. Därför känns det extra viktigt att besöka nya ställen ofta, för hundskrällenas skull.
      Det där är Krå och Ka – saknade dem lite… 🤗

  5. Hej, härligt med ett livstecken från Ankeborg. Du har en skendräktig och jag har en löptik som tydligen bestämt sig för att löpa minst halva året åt gången….så drygt när liten Valter sitter i häcken på henne vecka ut och vecka in…Som du vet har jag högt gräs även hos mig, dock klipper grannen gräsmattan på gården, men går jag trettio meter upp till ödepörtet så får jag mitt lystmäte av blomsterfägring högt gräs. Önskar en trevlig helg med sol o bad eller ? Men ajaj inte ut på klippor, säger en annan yrslig en

    • Ha, jag som bara vill ha regn nu… brunnarna sinar överallt men än så finns det här hemma… det gäller bara att inte slösa. Fast det gör jag inte ändå…
      Det förstår jag att det är jobbigt med Blinkas långlöp och den tjusige Valter… kanske är värt att kolla upp livmodersstatusen vid tillfälle. Har ofta tänkt låta ta bort livmodern på Ankan men det har stannat vid tanken.

      Ditt ödetorp är fantastiskt! Jag har ett fint i min närhet och det är så roligt att se alla gamla torpväxter.

      Skön julihelg tillbaka, så får vi hålla balansen bäst det gå!

  6. Det där med balansen låter inte bra. Du får inte strunta i dig själv! Tänk på dina djur.
    Vi har ochså en vildvuxen trädgård nu. Tyvärr retar det tydligen grannen 😦 Vi tycker det är trevligt, med fåglar och insekter.
    Alla 6 kycklingarna har överlevt. Undrar hur många tuppar det blir?
    Vi har ockdå ”valpar” Knastikar 😀

    • Det är bättre med balansen idag – snart kan jag dansa på lina! Framförallt har en aning svalare väder gjort under.
      Ja, alla tycker sig ha patent på hur en trädgård ska se ut (fast det är bara jag som har rätt! 😉 ) Lite stressande är det dock. I barndomshemmet vägrade pappa att klippa innan blomningen var över. Sen klippte han med en stor hösax monterad på jordfräsen. Biodlargrannen ogillade det väldigt men blev sen minst lika sur efter pappas död, mamma klippte med gräsklippare och han inte hade tillgång till alla blommor. Jaja…
      Roligt att gick så bra med kycklingarna! Härhemma ruvar vita Jungfrun nu…
      Ankan har inte fått behålla sina ”valpar” för Kalle så värsta pipet är över, hoppas jag…

  7. Knepigt med tomter som är lite både-och. 🙂
    Min ängsdel har invaderats av rödklöver ett par år, så nu är både prästkragar och blåklockor väck. Jag klipper – med uppsamlare.
    På tomten rundar jag jungfrulin, lejongap, veronica, käringtand, gulvial osv. Samt två återstående prästkragar. Men mejar nåt mörkgrönt och stort tuvgräs och lupiner! Helt sams är vi inte, min tomt och jag.
    Duktig Kalle som tydligen resolut tog kommandot över Ankans valpar. 🙂 Och så hoppas jag att din obalans fortsätter att försvinna. För du har ju inte samma ursäkt som jag – ålder… 😉

    • Min tomt är min borg och den bejakar det som surrar, kryper och bits! 😀
      Jag orkar inte så bra att klippa just nu till grannens sorg men jag gläds så oerhört åt det växande och surrande… Rundar det som du rundar jag också, alltid plus ett tiotal blommor därtill och aldrig har jag väl glatts så att följa en nässla och dess invånare vilka slutar som påfågelfjärilar och näselditon…. härligt och roligt. Ankeborg är på standby!
      Här ska inte springa runt otyg, säger Kalle. Räcker nog och väl med råttor, möss och mattar….
      Vad beträffar ålder är jag gammal nog, kan jag tycka men nu ska man visst bli hundra år. Hu. Pappa var bara 69 när han lämnade men mamma skulle absolut bli nästan 90. Tänker INTE!!!

  8. Illa med balansen… hur har du det med ditt blodtryck dessa dagar?? Det är ju inte bra att snubbla och slå dig gul och blå!! Kolla upp det!
    Aven här finns en bit av tomten som är halvmeterhög… med en jättefin (och stor) vallmoplanta omgiven av prästkragar. Men mannen med guldbyxorna har fått fart på trimmern så den ”rabatten” är nog snart ett minne blott!!
    Schnauzer-Märta har börjat höra lite dåligt på gamla dar… men hänger med fint annars och dvärg-Hilda mår prima!
    Ha det gott och klia dem som klias bör!

    • Heeej, Bibbi!
      Roligt att höra av dig! Smärta Märta börjar bli till åren hon som schnauzrar bör och trots sämre hörsel, är det härligt att hon mår bra liksom liten Hilda.
      Mannen med guldbyxorna får sätta igång att bygga en ny trädgårdsbod i stället och låta vallmon prunka ihop med prästkragarna… 😀
      Ramlandet är bättre, tack. Sjuka Huset får vänta, tack och lov!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s