Ett lååångt collage…

… för det är lååångfredag.

 

och förresten är Kalle en lååång hund, så det måste vara hans dag.

Det är kalla nätter men sen horskar tempen upp sig och det är väl någon plusgrad nu.

Bilen Tryggve får kanhända byta namn till Picasso, så som baskern börjar hänga på svaj.

Annars är det  ju Kalles styrketräning som gäller och den sköts bäst på fri tass – vilket han också anser, som synes på surminen där i början.

Men oj vad det gick när den förhatliga snaran avlägsnades och då är faktiskt hyggen bra. Fast bara då och aldrig någonsin annars.

Att snön var tung gjorde inte en galen giraff ett endaste dugg – oj vad roligt han hade. Mycket spring i benen och upp på alla grenhögar och stenar gjorde honom helt slut och även den oövervinnerlige  var tvungen att doppa ner magen i snön och svalka sig emellanåt.

Sen blev det sökövningar och Kalle fick nyttja sin långa nos och ännu längre ben för att hitta allt gömt under tallbarken.

Hemma igen efter ett par timmar mötte först Kaspar och sen Tassel – båda lika glada och nöjda.

Nöjd är även jag, för trots att banankakan gjorde sitt bästa för att misslyckas, eftersom jag glömde ställa om till både under- och övervärme i ugnen så blev den ändå rent fördärvligt god  – så där härligt seg och saftig och oj, 10 kg plus blev det nog genast! Det är allt tur att man släpas ut ofta varje dag av den turkiske prinsen.

Annonser

Tänkte göra en påskheader…

… men jag har ju några huvven på lager. Den ovan symboliserar sååå våren för mig och påsken, tja, den kan komma och gå i år – för mig. Jag önskar så klart alla en God och en Glad Påsk men själv bekymrar jag mig inte så mycket om de dagarna i år. Jag bara väntar på blåsipporna, jag…

IMG_9373

En vacker tall, som den här är mycket värd den också – utan fjädrar. Här utanför köpihjäldighandeln, där jag införskaffade det nödvändigaste och Kalle fick sig en promelutt.

I år blir det inga såna där söta påskmöss som jag ibland gör av kokta ägg och godiset, tja, det har jag nog ätit upp själv långt innan eventuella påskkäringar dyker upp. Är man grinig, så är man…

Men Kalle var så nöjd och ägg gillar han bara när han får stjäla dem…

Nu får man inte tro att jag är alltför motvalls utan att bara just nu är Ankan i centrum i tankarna och då känns det lite för jobbigt.

Hennes tid var just nu! Då kom hon som en stormvind och sen stormade hon allt var hon kunde. Ihop med Embla och sen även med Kalle. Sen var det klart och just det är tungt.

I morse ropade pärlugglan och våren manar på göktytorna  (fast lätt får de det inte, som det huggs överallt).

Men snart -ändå! Ahhhh!

Ett vårtecken till

IMG_9371

Ekorrarna börjar drälla överallt OCH de börjar att bli röda igen! Inte grå.

Det artar sig som även dagen, som började grå och tung men nu är himlen mest blå igen.

Jag gläds och Kalle hoppas så innerligt att ”kollarna” ska dratta av en granegren rakt in i hans gap – fast svansen vill han inte ha, hävdar han bestämt.

Sista söndagen i mars…

IMG_9354

… sen är det april! Tänka sig! Några plusgrader och blå himmel med moln som dock berättar att det kommer att dra in något igen. Blåsten har avtagit och i lä värmde solen rejält.

IMG_9355

Vi söndagspromenderade oss ”runt kvarteret”. Ser lättgånget ut, jodå. Här. Men lite längre in blev det att stappla sig fram ändå, blåsten hade drivit ihop snöberg efter snöberg som måste bestigas. Stövlarna blev snabbt fyllda av snö men kallt var det inte och jag hade till och med vårjacka på.

IMG_9361

Djuren har det inte lätt, se bara på denna magra älg!

IMG_9366

Kalle begrep inte vad jag gnällde om utan studsade obehindrat fram och upp på varje sten –  OM det inte hade varit för den hemska tjuderanordningen han satt fast i då… Normalt hade han fått springa men nu höll grannen med bröder på att avverka och jag tänkte att de inte ville ha besök av en überglad lurk.  Surt sa Kalle räv.

Hemma igen efter ett par timmar så var det gott med brödet jag bakade i morse. Man får vara glad för det lilla i väntan på krokusen.

 

Vårsol

IMG_9353

Kaspar har hittat en härlig solglänta i förrummet. Stolsdynorna som ligger rangligt ovanpå några fruktlådor gungar som den lyxigaste hammock och så solen, då – så underbar!

Ute trummar hackspettarna i korus och hoppet om en bättre tid är verkligen nära!

Soligt Östhammar

IMG_9329

En solig vårvinterdag i mars blev längtan till kusten för stor – så vi åkte mot Östhammar som inte är så långt ifrån.

Men förargligt nog hindrades vi lite av att att jag snällt backade ner på en uppfartsväg med bara en halv dm snö – för den mötande snöplogen. Ocketock kom inte upp igen! Så eländig är det med odubbade vinterdäck, värdelöst här på mina finnskogsvägar. Men turligt nog kom samma plog snart tillbaka och bilden drogs upp, puh!

IMG_9331

Vi styrde kosan vidare mot Östhammar. Där finns ett ”utegym” och jag tänkte att den här stegen skulle vara bra för Kalles benmuskler… men så blev jag feg och tänkte att man nog inte fick. Men idén är bra och en vanlig stege hemma fungerar också och snart fungerar det bästa utegymet av dem alla: skogen!

IMG_9339

I träden hade vi stor publik av kajor som nu som bäst söker partners eller snarare befäster giftermålen…

IMG_9342

… och på isen gör änderna likaså.

IMG_9343

Vackra är de, särskilt när solen bryter i violett på pöjkera.

IMG_9348

Istället för utegymet blev det hopp och balans i alla snödrivor för en pinnig Kalle.

IMG_9349

De har byggt flera nya hyreshus i Östhammar. Dyra är de, har jag läst mig till. Men… varför så fula? Vem vill sitta i sin kuvös bakom svart fängelsegaller där och njuta av havsutsikten? Omöjlig tanke i min schnauzerstugevärld. Men det finns ju folk till allt… och så även här.

IMG_9351

Nä, tack och lov att vi kunde åka hem till detta!

Typiskt!

Idag gick vi vid Jälla, en fin långrunda där i rätt väl upptrampat spår men naturligtvis var inte minneskortet i kameran med…

Så är det alltid numera, huvudet är under armen med ögonbindel därtill…

Men ändå är det bra där vid Jälla, med många hoppetihoppstenar invid stigen, som gjorda att träna benmuskler. Vi gick bara kortrundan, på tre km, men den är mycket mer kuperad än den längre på sex km. Det tog sin lilla tid i snön så även idag har vi motionerat oss lite. Vilodag finns inte i Kalles bibel – det skulle vara helt omöjligt och förresten behövde vi handla glömda ting…

Jobbigast var att inte gå i skidspåren som var gjorda och ännu besvärligare att tala om för Kalle att de inte var en autostrada just för honom. Dumma skidspår!

Jag hade hoppats på att hitta fler Herriotböcker på bokaffären men icke sa Nicke… Såna dumheter att inte ha hemma sånt jag behöver och vill ha! Just nu tragglar jag mig igenom ett par på tyska som jag fick i julklapp 1987 och visst, det går ju… men det hade varit roligt med fler, på svenska!

Telia har dessutom bråkat allt var de varit mäktiga till men just nu verkar uppkopplingen fungera igen. Näriga är de däremot, attans giriga.

Less på reklamen i tv 4 är jag också – men att BETALA för att slippa den??? Förresten, mycket reklam handlar om produkter med olivolja. Alltså! The real thing ska det vara och det har alla hemma – just use it!

IMG_9328

Som jag längtar till våren! Men idag är det VÅRDAGJÄMNING åtminstone!

Vi gångar och patraskar oss

Vi har gått lite de här dagarna. Igår nästan två mil, när vi gick mot Anksjön och så lite fel på det… Blev lite trött och förväntade mig träningsvärk idag, men så farligt blev det inte. Det lilla som blev botades med en ny långtur idag, fast bara på en mil. Denna måndag var vädret inte lika strålande som igår men kameran var med till skillnad från söndagen.

Missionen är ju att muskla upp Kalle efter den utdragna tasskadan och det innebär att även jag drabbas, hua, jag kan ju bli smal!

Nu kom bilderna i fel ordning men det får vara så, orka bråka!

IMG_9315

Varje gång jag ser skägglav, som finns så rikligt här, tänker jag förstås på Embla, som är så duktig och hänger skägg på tork precis överallt.

IMG_9283

Till hennes ära gick vi idag ”Emblas sista bajshög-stigen!” Vägen upp var ganska plogad och inte alls tung att gå, hurra!

IMG_9286

På tidigare drivor märktes den nyare snön.

IMG_9311

Micket spännande, sa Kalle.

IMG_9303

Desto tyngre blev att ta sig över det där nya hygget. Men prima för att stärka muskler. Kalle skulle upp på alla hopdragna grenhögar och…

 

IMG_9300

ibland fick han kämpa ordentligt.

IMG_9294

Ja, när han inte rusade det fortaste han kunde, då.

IMG_9293

Glad och lycklig var han och hittade också stigar med mindre snö. Det gjorde dessvärre inte jag eftersom jag inte hängde på hans vansinnessprångmarscher…

IMG_9304

Vid slutet av hygget var sista biten till nästa by plogad, åh, så skönt! Det tyckte inte Kalle som snart blev tjudrad igen.

 

IMG_9312

När vi var ute på ”stora” vägen och passerade den här sommarstugan blev det uppenbart varför de här grillarna är så populära. Då behöver de inte bygga snögubbar! På pricken liknar den här en hederlig snögubbe, bara morotsnäsan och sjalen fattas.

IMG_9279

Hundägare ska minsann plocka upp efter sina hundar men här gäller det inte travhästens lämningar som sprids i stor mängd när kusken använder vägen som privat travbana. Visserligen är hästbajs bra för dåliga hundmagar men då vill man ju veta att de inte just fått avmaskningmedel (Ivomec), något som för collie-Kalle skulle kunna medföra livsfara. Just här gick det att gå på sidorna, men lika ofta var mittenremsan det enda halkfria alternativet och då var det svårare både att hindra Kalle från att frossa och för mig att inte smeta ner mig helt.

IMG_9316

Jakttorpet har åtminstone en spade för hundhögarna, men just ja, de var ju inte efter hästar…

IMG_9318

En annan sak som förundrar mig är skoteråkandet på allmän väg. Jag måste läsa in mig på reglerna men jag trodde att det bara var på skoterleder det var tillåtet men jag kan förstås ha fel, det har jag ofta.

IMG_9323

Mulen blev långturen men när vi kom hem sken strax solen från en klarblå himmel, så Kalle tyckte ju att vi kunde gå en gång till!

Det höll inte den ledbrutna matten med om och undrar när våren äntligen ska komma på riktigt, för jobbigt är det nu med allt!

IMG_9324

Men snart har det mesta dundrat ner från taket, alltid något!

En fin skurk har jag mig!

IMG_9269

Kalle ger mycket, jättemassormycket, vareviga dag. Nu när bara han finns, så kan han få växa desto mer. Det ska bli spännande med 2018, det ska det. Vad ska vi hitta på, tro?

En stor glädje är ”Världens bästa veterinär” på svt 2, där jag hittat program som jag missat och kan  se på play. Fast jag hoppas förstås att jag aldrig behöver åka till den där kliniken i England, för jag har ju dr Herriot bra mycket närmare.

Nu när han måste stärka sina lårbensmuskler efter fotskadan, så är denna programserien med den irländske veterinären extra inspirerande och serverar många idéer.

Det ska bli roligt!

Lampan på himmelen

IMG_9261

… ja, den lyser idag på morgonen om än bara lite emellanåt.  Men genast blir humöret gladare och världen mer uthärdlig.

IMG_9267

Fast jag undrar vad hussvalorna kommer att tycka om sitt bo här i carporten när de återvänder… Lite renovering ser ut att behövas!

Nu längtar jag inte bara till vår utan också till öppet vatten. Det är perfekt muskelträning att vandra fram i några dm djup.

Något att se fram emot!