Det är så ledsamt

… när tiden är ute. Den här gången var det Lina, ett par km bort. Hon blev 16 år, och Abbe, hennes valp har redan hunnit bli tio. Han blir förhoppningsvis kvar några år till, så att Kalle, redan fyra år (!!!!!) har något att se fram emot när vi tar den rundan emellanåt.

Så gjorde vi i morse och Kalle rusade Hallandsstigen fram med sin vanliga överljudshastighet och vädret var soligt och septemberklart fast det är oktober. Allt var ganska härligt tills jag fick veta att Lina hoppat färdigt. Visserligen gick jag och grubblade på katterna Kaspar och Tassel, för även de lever på lånad tid, 17 år som de är båda två. De, liksom Kalle, hade en svår start i livet men sen blev det en gräddhylla för alla tre.

Ett människoliv utan djur vore det allra, allra fattigaste, så där är jag så oändligt rik. DET är något att verkligen vara tacksam över.

Annonser
av Hillevi Postat i hund

Man kan inte ha ett blogginlägg

… utan bild(er). Nix.

Så därför får Kalle illustrera ALLT! Visserligen ligger han bara där och tuggar på ett smaskigt märgben men det symboliserar trattkantarellerna som puttrar i stekpannan. Jodå, för efter en lång, lång skogstur, där vi bara gick lite vilse kunde vi konstatera att trattarna kommer. Goda blev de också, även om inte heller trattkantareller hör till favoriterna härhemma men med smör och crème fraîche och en lång stund i stekpannan, så blev de så goda så.

IMG_9943

Kalleskånken var inlindad men det var en helt onödig detalj, sa Kalle och såg till att blöta ner den så mycket som det var möjligt, så snart var det bara att ta av paketet. (”Släpa på det du, matte, så får du se hur det känns!”) Ja, ja, visst.

Annars är det härligt väder med hög, klar luft och inte alls otäckt varmt.

Med andra ord: helt fenomenalt underbart!

 

 

Oktober

IMG_9938

Fake news pratas det mycket om nu.  När det egentligen skulle inte skulle trumpetas så  mycket om annat än ”fake Kalle”.  För den hela och absolut sanna sanningen är att Kalle inte är en fet gris! Tvärt om är han en smal karl. Väldigt smal. Fast trumpen. DET stämmer. Fast trots allt är det bättre med såret i foten och än är amputation inte ett alternativ. (Bara som du tror, matte, oj, oj, oj).

IMG_9939

Det är så mycket som är ”oj, oj, oj” nu. Som gjort för en kalle-matte att orera om.

Men det får vara, hon är ju så glömsk. Det kan vara bra att glömma. Men lite måste hon ju reta sig. Som på det här jakttornet t ex. Där hänger plaststrimlor  i mängder, trots att alla vet vad plast gör för skada både till havs och  på land. Då är det ännu värre att se att jägarna, ”skogsdjurens förvaltare” (tillåt oss att le!) inte ens kan föregå med ett uns förnuft.

Glömma kan hon inte heller att det oreras i media om den ”fantastiska sommaren” som varit. Det var inte fantastiskt med en torka som fick skog att brinna och vartenda vattendrag att torka ut.

IMG_9932-2

Det är så dystert, gnölar vi ikapp, Kalle och jag. Hösten som är så jublande vacker, ja ofta i alla fall, att det inte borde finnas tid eller plats för tråkigheter.

Solen i livet ligger på köksbordet just nu. I form av fyra små gula kantareller. Wow!

Men även där finns det tröst att hämta. Varken Kalle eller matte tycker om gula kantareller. Häpp!