Regn. Då åker busörat upp. Men Embla är nog rätt nöjd ändå, för hon får ju torka sin dyblöta lekamen på mina huvudkuddar!
Efter jobbet
Det är den sistaste av maj idag och oj vad det har åskat och störtregnat. På jobbet gick jag och var så orolig för router och dator hemma… men efter att ha kört direkt hem såg jag att vi hade klarat oss.
Det blev en sväng till Trojas sjö och den ”underbara” bilden visar en lycklig Anka.
Vi höll till vid självaste badplatsen pga vädret som just behagade att uppehålla sig. Inte bara Troja är en grillplatssökare.
Åskvarningar gäller även för i morgon och då ska jag vara mer förberedd. Ingen djurhusblogg, utan annat viktigt efersläpande bildjobb får det bli!
Om att sakna.
Den här katten är så saknad. Man hoppas… man letar… man gör allt för att hitta den. Livet tar sådana brutala vändningar ibland att det känns för oerhört, man har förlorat något så viktigt. Hoppet att återfinna den saknade ska alltid finnas, och det gäller särskilt katter med somlighet (!) men man ska också komma ihåg allt det som var så väldigt bra. Jäsa, ska man man, som en saffransdeg och känna sig nöjd med att man var så bra och att man gav lycka.
Ett tillfälle E gick mig förbi
… men jag fuskar och upprepar: EKA! Eller forntidens dito. Sen kan jag eka vidare med eländes evinnerlig mobiltelfoni under körning. En hater det! En SKA inte hålla på att sms:a under körning! En SKA blinka när en tänker köra ut ur en rondell!
En surar.
Om att ha fullgjort sin plikt.
Vi landade den bra, både ekan och jag.
Jag fick en present och inte vilken som helst. Är den inte underbar, min barndoms stenbild. Stor som en kakelplatta men
… avsevärt mycket tjockare. Konstnären hette Nilte och var en av pappas barndomsvänner från Sturm und Drang-renässansen i Tyskland på 1920-talet. Han ansågs som oerhört begåvad, denne Nilte, men tog tidigt livet av sig. Men min älskade stenhäst gör honom aldrig bortglömd. Nu måste jag hitta rätt plats åt den.
För övrigt upptäckte jag att tuppen SmÖrjan är mycket begiven på vindruvor. Så pass att han utan att rodna det minsta mer på kammen, hoppade upp på trädgårdsbordet och försåg sig.
Sen hade jag ju just inte tänkt äta upp hela glassburken Häagen-Dazs på en gång. Men det gjorde jag.
Gott och blandat var det här, alltså. 
Jahaaaa! Är det Pingstafton!
Det hade gått oss förbi.
Men sånt stort ska firas med bästa vännerna och det gjorde vi vid Trojas sjö.
En outgrundlig tanke fanns det nog med det hela, för även Troja var närvarande. Just här, vid hennes vackra tvillingbjörkar och Måsstenen, höll vi till i den idag perfekta sommartemperaturen på 15, 3 grader
Att det är Mors Dag i morgon vet jag däremot och tänka sig, liljekonvaljerna har precis börjat öppna sig. Jag plockade en bukett och i morgon hämtar jag hit mamma. Maten är planerad och klar och det blir nog gott.
Tyvärr glömde jag att köpa socker när jag handlade det nödvändiga… socker att strö runt husknuten åt myrorna. Några har börjat dyka upp inne och enklaste sättet att slippa dem är just att sockra lite ute.
Sen en annan bild (alla bilder i inlägget är mobilbilder) – där var attans vad skräddare som paddlade runt i Trojas sjö. Ungefär 777 stycken just där vi befann oss!
En dag i slutet av maj
Oj! Det är redan slutet av maj! STANNA, tid!
Den tidiga morgonsolen tillrade genom mina överdådiga häggblomster.
Sedan kom värmen och som den kom. Kaspar fick solbränt rosafärgade morrhår på kuppen. Nödvändigheter sattes i jord och nya sommardäck som blev billiga eftersom jag är stamkund, minsann (vem säger nej till att betala 3 500 istället för 6000 kronor?) och den glädjen varade ända tills lönen som just ramlat in, förvandlades till aska hos Gullkians serviceverkstad. Nåja, ho” har rullat i adertontusen mil under sina tre år, så vad är då 12 000 kråner plus ett par lappar till om ett par veckor?
En tröstetripp (nänä ingen flykt alls!) till Ängskär blev det i kvällningen. Ananke av Cambo speglade sig så fint utan någon dum app alls.
Du var dum,matte, däremot, sa Ankan när letegodiset ramlade ner i just där!
Aldrig tidigare har en anknos varit så alert och en tunga så lång.
En stund vid havet i kvällningen var verkligen ett minne att bevara. Bad blev det, naturligtvis, och faktiskt kvillrigt kallare och skönare än den gången i mars månad, för kontrasten var stor mellan varma klippor och isande vatten.
Ängskär i mitt hjärta.
Embla var med hon också, tro det eller ej. Men ack så upptagen av att leta måsgodis!
D som i Doft
Mobilbilden doftar kanske inte så mycket, men den är PÅ-VÄG-HEM. Aldrig annars är det så ljusgrönt och underbart och solglasögon är förbjudna.
Sen… hemma… där häggen står i full blom, är det bara att slå upp alla fönster och njuta sådär som man bara kan en kort, kort stund varje vår.
Jobbdagen var väldigt jobbig med möte på morgonen som störde rutinerna för resten av dagen så där alldeles extra mycket. Att jobba under stress är sällan det optimala och idag blev det just lite för mycket. 24-25 graders värme underlättade liksom inte heller – jag som är anarkist där och vill ha 15,3 grader. Punkt.
Inga grodyngel i Anksjön. Denna kalla, långsträckta vår har ställt till det rejält. Inga sångsvanar som tänker häcka där. Bilnummer JEX xxx gjorde sitt jobb bra år 2009…
Härhemma trumpetar både sångsvan och trana ikapp varje morgon och det är ju alltid något. Och några getingar finns det!
Men doften…. åh, den doften… hägg och sedan syrén och så det mustiga alltet!
Friskvårdstimme
Vi har en sådan på jobbet på onsdagar. I mitt fall innefattade den ett dopp i himlen.
D som i det och den
Den blommar så fint mellan hav och sjö i Norduppland, men i Uppsala var den idag så gott som överblommad, Upplands landskapsblomma, kungsängsliljan.
Det är inte alla köpcentra som har så vackert tätt inpå.
Det är överlag överväldigande, vad det blommar. Men tyvärr åtföljs det inte av insekters brummanden i tillräckligt stor grad. Jag tror att de stackarna gick åt i de kalla nätterna. En och annan fjäril, någon humla och så, men det räcker inte på långa vägar.
Dagen innehöll även ett härligt bad i Trojas sjö. Det, du!
