Att det ska krångla så med bilder!

P1280569

Men här är en gammal bild på Kalle och Tyson st bernhard.  Och nåt mer där bakom.

Idag åkte vi till Håga, för det ville vi, sa Kalle. Först träffade vi trevliga små hundar, bl a Elsie, Kalles like, från Irland. Sen, när vi skulle vända hem, då kom minsann Tyson st bernhard och så även Trei borzoi. Allt blev så underbart men några bilder, nä, så bra skulle det ju förstås inte bli.

Fick så ledsamma nyheter av Tysons matte: Abbe (min granne bortåt vägen) finns inte längre och  jag har ju inte helar sett dem på länge. Den 22 dec fick han ”gå”, finaste Abbe.

Det blöder i hjärtat,för jag vet hur fruktansvärt ledsen han blir, hussen.

Men ändå hade hade han orkat med att låna Tyson ett par gånger och varit ute i Hågadalen med honom och det dröjer förhoppningsvis inte allt förlänge innan det finns en ny valp i stugan.

Tyson har fått ”rent” på sina höfter och armbågar också, så matte var så glad, nu kan han bli pappa. Jag är frestad, så sugen, det är jag. En st bernhardvalp till Kalle, en båtsmaninna, vore väl något…

Önska kan man i alla fall och tankarna kom på nya banor. Vi får se vad det står i stjärnorna!

 

 

 

Annonser

Jabbadabbadooooo!

Tänka sig, kanske det vänder nu, allt bök. Igår förberedde jag lite att bilen skulle besiktigas,  tidigt, OCH VAD GJORDE JAG I MORSE?

Snarkade!!!  Djupt… och när jag förvirrat tittade på klockan var hon redan nästan sju… Aldrig har nog  någon kommit upp snabbare, åkt iväg mer okammad  och dessutom snöade det och alla timmerbilar och skolbussar och plogbilor i världen spärrade en vild framfart. Åndå, ändå lyckades jag att sladda in på besiktningsplanen bara 10 minuter försenad, kom in direkt och så blev kian godkänd – inget att anmärka på, sa besiktningsmannen som dessutom var en kvinna. Det sista hade gjort mig ytterligare ängslig, för de kan vara ännu petigare eftersom de ska hävda sig i en  ofta mansdominerad bransch.

Men nu, nu är jag hemma igen med en godkänd bil och Kalle hade inte rivit huset det minsta och det har slutat att snöa. Nu kan våren komma!

cropped-p1260216.jpg

Full fart framåt, med andra ord!

 

Tjuvaktig skurk

P1010181

Ja, inte Ankan, förstås. Hittade bilder på henne när jag sopade av lilltuffingen inför dagens promenad. Hon älskade ju snö och doppade alltid ner hela huvudet.

P1010847

Kalle har en sån lång nos, att han inte behöver göra likadant men skutta upp på stenar och leta gömt godis ville han förstås göra.

Förmiddagens milatur gick bara hemikring och kopplet fick vara på eftersom vi följde vägen och här kör många sinnesrubbade.

Em som däremot kör ordentligt är schäfern  Kings husse, som stannade och pratade en stund. Han hade förstått att Ankan fått vandra vidare, så det blev ju ett rätt dystert samtal men bra att han också vet nu.

Men den tjuvaktige skurken  Kalle förnekade sig inte när vi kom hem. De goda dubbelmackor jag gjorde gick åt, så att säga…  medan jag själv får köra slanka linjen… fast det är nog bra, kanske.

Nu ska jag ägna resten av dagen till att vara nervös inför bilbesiktning i morgon. Hu! Tidigt ska jag vara där också, 7.45. Hur tänkte jag där?

Inte alls förstås, hojtar oskyldig Kalle.

 

Jamen äh, igen!

Min kamera har gett upp med en djup suck. Jamen, äsch!

Då, eftersom bilen fick sig en avskrubbning inför besiktning på måndag (hu!) tänkte jag använda bilden på Embla, där hon så förundrat sitter och betraktar de stora borstarna i tvättomaten. Den bilden hittade jag inte… och Kalle var inte det minsta imponerad – mest  var det läskigt, gnölade han.

 

bild

Hittade bara denna på Embla, som brukar vara med här då och då, när hon dukar kaffebordet och fixar  tvätten… en sån enastående hund hon var, min Embla. Skryt, skryt dubbelskryt.

P1290897

Nu när jag inser att kameran har gett upp, får jag väl återanvända de gamla systemarna, men där måste det laddas batterier först. Sen är de så tunga att släpa på… En sista bild spottade den ur sig, på en av islänningarna lite neråt vägen men sen var det stopp. Totalstopp.

Telefonen tycker jag inte om att använda och dessutom är de sista bilderna från Ankans sista stund på jord, så då gråter jag bara.

Nu är det ju vinter-OS och jag är ingen sportnörd ett endaste dugg och fy vad de gastar, kommentatorerna. Fast kul att Kalla vann i vad det nu var…

Det var roligt med vintersport, på Ingemar Stenmark, Bojan Krizaj och Enns tid – då var det verkligen spännande och är nog så nu med, bara jag som inte fattat riktigt… Jo, de amerikanska tvillingarna var också roliga, även om de körde så fult nerför backarna.

Resten med Östen är bara ruskigt, som kriget i Syrien, t ex. Och alla andra krig. Dumma, dumma misslyckade ras, människan.

Enköping

P1290886

Dit åkte vi idag. Min barndoms skolstad (högstadium/gymnasium) och det blir oftast ett bra återseende. (På högstadiet hade man en massa håltimmar jämt att fördriva). Fontänen på torget var förstås inte igång; istället fick ljusslingor pryda.

P1290887

Därborta ligger Selma Jansson. Här köpte jag en röd långtröja en gång. Klädinköp är traumatiska saker i tonåren och tröjan är numera saligt förpassad…

P1290889

Där till höger, nedanför kyrkan lärde jag mig spela tvärflöjt. Det var roligt  – ett tag. Sen bestämte Embla att hon också tyckte att det var roligt och sen fungerade inte tvärflöjten mer.

P1290890

Rådhuset ligger längs en sån trevlig, smal gränd som blev ofotad idag.

P1290894

I Enköping finns många djurskulpturer. Såna tycker jag om. Om detta är en duvhök eller en sparvhökshona törs jag dock inte säga.

Lite mer vår önskar jag till nästa tur hit. Den här blev nästan inte av, förresten. Plånboken var borta igen! Botta, botta. Till sluuuut återfanns den i en annan jacka, precis likadan som den jag trodde att jag haft på mig. Det har sina sidor att vara så enkelriktad och jämt skaffa flera av samma plagg…

Vad gäller Kalle, så tyckte han att det var så trevligt så men som vanligt frös kameran ihop och han fastnade visst inte alls.

Jamen, äntligen!

Idag fick jag bli lite lycklig, faktiskt!!!

I brevlådan låg beskedet från Transportstyrelsen att mitt körkort fanns att hämta. Jösses! Denna så felaktigt och elakt norpade livförsäkring var att hämta i närliggande ort. Nu kan jag köra och jag hoppades på poliser i varje krök men naturligtvis var där inga…

P1290880

Som plåster på såren blev det Håga. Där träffade vi salukigänget och Trei OCH till Kalles stora glädje Scout – den svarta amerikanen. Det var ett tag sedan.

P1290881

Trei blir alltid sååå glad när vi kommer.

P1290882

Men gladast blir jag när jag får se jämthunden här. Nu fattas den andra, husse blev tung i blick när han berättade att den inte fanns längre. Åh, alltid lika svårt…  Men det gläder mig så att denne jägarhusse månar så om sina (nu sin) hund (-ar). Inte stå i grusig hundgård nästan året om utom just vid jakt. Trevligt!

Nu får jag ladda om, känns faktiskt lite lättare nu…

(Ho, ho, ho. Pratade just med grannen som med trakton brakat in i ett staket hos sverigedemokraterna neråt… och han blev glad att jag uppmärksammat denna enastående insats. Jag gillar inte dem, SD, och önskar bara att Åkessson mfl  kommer hit, då ska de få höra.  De har mycket FEL sätt att lösa problem på jord.)

Längtan

P1290737-1

Jag har lite otalt med den här årstiden. Allt blir så besvärligt, även om det inte är så förfärligt halt nu. Men kallt. Jag uppskattar inte alls när termometern kryper under minus 15 grader och det gjorde den i natt. Då hjälper det inte alls att det är ännu mycket kallare på andra ställen. Inte ett dugg. Det är mina tår som blir frysta prinskorvar och mitt vatten som ligger risigt till.

Rådjuren tycker inte heller om detta och flyttar sig inte ens när jag brakar ut genom ytterdörren. Oftast rör det sig om brak, nämligen, när jag trillar utför trappen som jag inte skött skottningen tillräckligt bra på och svanskotan ligger illa till. Ändå trippar Kalle så försiktigt – inte som Ankan, som inte kunde komma ut fort nog.

P1290833

Då, när vi kommer iväg, är den eminenta hagen extra bra. Där är det inte alls lika mycket snö och den som finns är vältrampad. Såg att svamphunden Wilma har börjat med liknande hundträffar på lördagar, mycket uppskattat av alla deltagare. Där skulle Kalle  också ha velat vara med, förstås. Här är Scilla (husky/golden) som är portvakt åt huvudlösa Gösta springer spaniel. Ella,  Scillas bästa kompis, var också med. Hon är en golden och så pytteliten att hon är osynlig. Det här var igår då…

P1290835

Liksom även den blå kråkbilden. För visst kom de, Krå och Ka  – båda två. Apropå kråkor, så har jag glatt mig åt ”Kråkguldet”  och även ”Kullamannen” på SR play – för så där miljonte gången. Liksom ”Saltkråkan”. För det är ju så att Stugan och hemma finns överallt: i Bergslagen, vid Kullen (Kullaberg) och i skärgården. Överallt! Ja, i Sverige då. Utomlands vågar jag mig inte längre och obehagligt ska det ändå inte vara att resa, nä, då ska man tycka om det.

P1290837

Här och nu har temperaturen stigit till minus 8 grader och jag funderar som bäst på att åka i väg med Kian en sväng, så att den inte fryser ihop. Det har Tryggve gjort, min försäkring andra vintrar.

 

Åååå, som jag längtar efter det som varit. Men jag hoppas också på det som ska komma.

 

Jippie! (sa Kalle)

P1290820

Jo, det är visst vinter. Djup och kall. Men ändå kom en slags dagsmeja, trots kyla. Solen värmer när den är framme – hurra!

P1290827

Det firade vi i hagen… och Kalle fick åter träffa sin like – lilla Betty (eller Becky, var det kanske)  från Grekland. En helt förtjusande liten hund!

P1290828

Då blir man så häääär glad!

Vinterdag

P1290792-1

Efter att ha ruskat liv i den här latmasken…

P1290794

… och klätt på oss jackor..

P1290795

… och damasker…

P1290796

Ja, då travade vi iväg.

P1290800

Fortfarande är det inte så mycket snö men drivbildningar har ändå bökat till det. Kalle fick springa lös och det gjorde han så att flåset hördes. Behövligt, för hans muskler har sinat under den långa konvalescensen så nu får vi jobba på dem igen.

P1290801

Vi kom fel på hygget bakom stugan och villade oss fram till den här hyet från fel håll. Jobbigt var det, för det var inte bara snö utan dessutom har skogsägaren röjt ungträd och noga placerat dem just där vi skulle fram. Dumheter.

P1290811

I brist på berg här i platt-uppland får fantasin göra molnen till kuperad terräng istället. En hög bergkedja går här!

P1290812

Mina breda vägar…

P1290813

Sen  var det riktigt skönt att komma hem igen och dricka varm choklad med ostmacka.

Får det vara så här?

P1290776

Nej, appselutt förbjudet borde det vara. Tung, tung blötsnö som bara vräker ner. Fast det hindrar ju inte hönsen, förstås utan de klafsar glatt omkring i sörjan. Värper gör de också så att det står härliga till så jag bara måste baka sockerkakor och underbara pajer…

Tänkte inte skotta vidare värst idag, kanske sjunker det ihop. Sen vet jag ju att det är värre en bit upp – i Gävletrakten som vanligt och så hemma hos Tosca i västernorrland och i Dalom  och och och…

Men JAG tycker att det är jobbigt ändå, så det så. Å, om man finge gå i ide och vakna till tussilago och blåsippor istället för detta gråa, blöta och kalla…

Jaja, livet går vidare trots allt och blåsipporna kommer de också. Sådeså.